Undamming Rivers

Bonniers Konsthall har glädjen att presentera den nyproducerade installationen Undamming Rivers (2022), vars titel har gett namn till utställningen. Verket är Cooking Sections uppmaning till handling, en process för infrastrukturellt borttagande. I anslutning till 50-årsjubileet av FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen 1972, lägger verket fram ett förslag för framtiden.

Vattenkraftsdammar är strukturer som betraktas som modernitetsparadigm, men trots deras strävan att producera ”ren energi” måste de omvärderas. Tusentals betongbarriärer finns över hela Sverige men i synnerhet i Sápmi. Trots att den största produktionen av elkraft sker i norr går den till de mer tätbefolkade områdena i södra landet. Många av dammarna är i dag överflödiga, föråldrade eller producerar väldigt lite el. Trots pågående insatser från lokalinvånare och lokala föreningar har de fortfarande en skadlig inverkan på människors försörjning och älvarnas ekologi.

Undamming Rivers har föregåtts av en omfattande förstudie och en serie intervjuer med olika intressenter i Sverige och internationellt. Verket är en vision om att ta bort onödiga hinder för att laxen ska kunna fullgöra sin livscykel genom att simma uppströms. Utställningen synliggör kraven om att avlägsna sådana hinder eller påskynda pågående juridiska insatser och kampanjer för att avveckla dem. Med utgångspunkt från ett nyligen beviljat borttagande av Hednäsdammen, avbildad på Bonniers Konsthalls fasad, består installationen av en stiliserad karta över Sveriges laxälvar som blockeras av betongdammar.

De åtföljande collagen avbildar en serie utklippta dammar som skulle kunna tas bort i vad Cooking Sections kallar ett förslag till ett omfattande Land art-projekt i klimatkrisens spår. Om Land art historiskt sett har gjort tillägg till landskap för att belysa temporaliteterna mellan människor och miljön, fokuserar Undamming Rivers på möjligheten att avlägsna överflödig infrastruktur från jordens yta. I en tid när beroendet av fossila bränslen är utsatt för hård kritik och kärnkraftens många brister ignoreras manar det oss att tänka kritiskt på hur ”förnybar” vår förnybara framtid bör vara.

Karta över kraftverksdammar som ingår i installationen

1. Rönne å, Stackarps kraftverk. Ansökan om borttagning inlämnad 2022. Kommunen tar bort två dammar i Rönne å för att ån ska kunna flyta fritt.

2. Helge å, Genastorps kraftverk. 15 vattenkraftverk finns kvar i Helge å, många saknar tidsenliga tillstånd.

3. Mörrumsån, Hemsjö nedre kraftverk. Den sista kvarvarande barriären i en delvis återställd å.

4. Alsterån, Höneströms damm. Befintliga insatser för att avlägsna mindre barriärer och återställa livsmiljöer. Hela området kring Höneströms damm är utpekat som riksintresse för naturvård.

5. Emån, Högsby vattenkraftverk. Övervägs för borttagning.

6. Dalälven, Älvkarleby kraftverk. Släpper årligen ut 140 000 odlade laxsmolt, vilket bidrar till att förvandla Östersjön till en gigantisk laxodling.

7. Dalälven, Trängsletdammen. Sveriges högsta damm; har den största konstgjorda sjön.

8. Testeboån, Strömsbro kraftverk. Pågående ansökan om borttagning.

9. Ljusnan, Ljusnefors kraftverk. Blockerar laxvandringen från älvens mynning.

10. Ljusnan, Dönje kraftverk. Virkesflottning ledde till berömda ”laxbråk”, medan metallindustrin på 1800-talet ledde till att begreppet ”Ljusne Kätting” myntades om älven.

11. Ljusnan, Långströmmen kraftverk. Omkring 200 000 laxar släpps årligen ut.

12. Ljungan, Viforsens kraftverk. Av de 14 kraftverk längs Ljungan ligger detta närmast älvmynningen och utgör ett stort hinder.

13. Indalsälven, Bergeforsens kraftverk. Nära älvmynningen där ett vattenfall dränerades på 1700-talet (Döda fallet).

14. Indalsälven, Järpströmmens kraftverk. Det mest avlägsna vattenkraftverk som producerade el till Stockholm när det byggdes 1944. I närliggande Åre har man slutat servera odlad lax i skolor och förskolor.

15. Ångermanälven, Degerforsens kraftverk. En gång mäktig nog för att benämnas fjord. I dag blockerad.

16. Moälven, Anundsjö kraftverk. Trots insatser för att restaurera älven hindrar tre vattenkraftverk i älvsystemet fortfarande laxen från att vandra till älvens källflöden.

17. Gideälven, Gideåbacka vattenkraftverk. Flera dammar blockerar älvens nedre del närmare dess mynning.

18. Gideälven, Stennäs kraftverk. En del av älven är klassad som riksintresse för naturvård.

19. Öreälven, Vattenkraftstation Agnäs. Lokal laxpopulation på 25 % av förväntat antal.

20. Umeälven, Stornorrfors. Ett av energibolagets största kläckerier släpper årligen ut mer än 100 000 laxar, havsöringar och harrar.

21. Umeälven, Harrsele kraftverk. Den vilda laxpopulationen i älven har dött ut.

22. Vindelälven, Åman övre. Borttagning övervägs.

23. Sävarån, Sävar. Större delen av skogsälven har återställts, men hinder från järnbruks- och sågverksindustrin finns fortfarande kvar.

24. Rickleån, Fredriksfors kraftverk vid Robertsfors. Efter att laxen nästan dött ut på grund av exponering för tungmetaller övervägs borttagning av dammen närmast skogsälvens mynning.

25. Skellefteälven, Kvistforsdammen. Laxbeståndet är beroende av årliga utsättningar från kläckerier.

26. Skellefteälven, Krångfors kraftstation. En gammal damm med anor från 1928.

27. Skellefteälven, Vargfors kraftverk. Laxpopulationen existerar endast på grund av utsättningar från kläckerier.

28. Åbyälven, Hednäsdammen. En av Sveriges längsta laxtrappor. Ineffektiv, improduktiv och dyr att underhålla, i avvaktan på det fullständiga avlägsnandet av dammen, skogsälvens sista barriär.

29. Piteälven, Lillpites kraftstation. Borttagning av dammen övervägs. Sista datum för att lämna in ansökan till Mark- och miljödomstolen är den 1 september 2023.

30. Piteälven, Sikfors vattenkraftverk. Trots att Piteälven ingår i gruppen skyddsvärda och outbyggda älvar nyttjas den sedan tidigt 1900-tal för vattenkraft.

31. Luleälven, Bodens vattenkraftverk. Det första stora hindret i ett helt uppdämt älvsystem. Även om borttagning övervägs blockeras laxvandringen av 13 andra dammar.

32. Luleälven, Porsi kraftstation. Trots att det utgör en stor störning i älvens ekologi utnämnde energibolaget omgivningen till deras första naturskyddsområde.

33. Luleälven, Letsi vattenkraftverk. Den 17 km långa torrbädden som skapas av dammen benämns ofta den längsta i Europa.

34. Luleälven, Porjus kraftverk. Dammarna i denna älv står för cirka 16 % av Sveriges el.

35. Sangisälven, Taipale kraftverk. Skogsälvens enda vattenkraftverk, som tillsammans med 51 kulvertar från älvens biflöden utgör hinder för laxvandringen.

36. Torneälven, Ekfors västra/Ekfors övre. En tredjedel av de laxar som livnär sig i Östersjön föds i detta älvsystem, ett av Europas viktigaste uppfödningsområden för lax. Dammarna i det svenska avrinningsområdet övervägs att tas bort.