Anastasia Savinova
Geosmin är en molekyl som produceras av bakterier och ger marken den distinkta men svårbeskrivna doft som förknippas med fuktig jord. Det är också namnet på en serie skulpturer och teckningar av Anastasia Savinova vilka bär på en liknande balans mellan något mörkt, obekant och på samma gång oemotståndligt tilldragande. Savinovas konstnärskap har ena foten tydligt förankrad i omvärlden. Inte minst i den jord och ekologi som vi beslutsamt håller på att förinta. Men det som kommer ur hennes händer är inte avbilder, utan hybrider. Hennes former, material, sammansättningar av funna föremål och skapande har passerat en mänsklig erfarenhet och existerar inte om eller för, utan i
samspel med sin omgivning. Orädd för det monumentala och med en skulptural uppvisning i skala har Savinova hängt de gamla fiskebåtarna från Barents hav som olycksbådande, eller hoppingivande, kokonger med löfte om något slags liv.
Erik Thörnqvist
I Erik Thörnqvists verk bågnar ytor, både bokstavligt och bildligt. Funktionella möbler som är gjorda med avsikt att bära mänskliga kroppar ställer sig upp och går i ett övertygande bevis för att det absurda är inneboende i det rationella och bara behöver släppas fritt av en kreativ och öppen kraft som ser allvaret i leken. För vissa var det moderna den fulländade formen för den logiskt, uppbyggliga och normerande ordning som skulle hjälpa och stötta människan. Men av vem, för vems kropp och på vems villkor? Med särskild känsla för de små detaljerna uppvisar Thörnqvist ett raffinemang för material och formsammansättningar som han kombinerar med en konceptuell stringens som står stadigt i det konstnärliga uttrycket, oberoende av beskrivande eller förklarande text.
Bild: Erik Thörnqvist & Anastasia Savinova. Foto: Christofer Dracke
