Diskussionerna om Peter Handkes Nobelpris berör klassiska frågor om relationen mellan liv, politik och litteratur. Att en författares politiska ståndpunkter påverkar hur vi läser hens litterära verk är ofrånkomligt. Men kan man ta dem som intäkt till att placera ett författarskap i ”giftskåpet”? Litteraturens historia är fylld av exempel där frågan ställts: Louis-Ferdinand Céline, Knut Hamsun, Ezra Pound och många andra.
Peter Handke är en av det sena 1900-talets mest inflytelserika europeiska författare. Men hans ställningstagande för den serbiska regimen under och efter krigen i Jugoslavien har lett till upprepade kontroverser. Kritiker menar att hans Nobelpris är ett hån mot de som mördades i bland annat Srebrenica. En del anser att han bör isoleras. Men samtidigt fortsätter andra att läsa hans romaner. Hur ska man förhålla sig till den här konflikten? Svaren har varit väldigt olika.
Även inom PEN–rörelsen finns olika synsätt. Amerikanska PEN tog skarpt avstånd från Svenska Akademiens val. PEN Internationals ordförande Jennifer Clement har också varit kritisk. Svenska PENs ordförande Jesper Bengtsson valde i stället att kritisera Handke för hans hållning i Balkankrigen och påpeka att han inte själv skulle röstat på honom, men att Handke inte behöver vara diskvalificerad för litterära priser.
Svenska PEN inbjuder till ett samtal om Peter Handke och författares ansvar.
Medverkande:
Mikaela Blomqvist, litteraturkritiker på Göteborgs-Posten och medlem av Svenska Akademiens Nobelpriskommitté
Victor Malm, redaktör och kritiker på Expressen
Per Svensson, politisk redaktör på Dagens Nyheter.
Samtalsledare: Madelaine Levy, redaktör på Svenska Dagbladet kultur.
Under kvällen läser författaren Sara Gordan ur Peter Handkes verk.
Fri entré
Bistron är stängd men vi bjuder på något enkelt att dricka!
Varmt välkomna!
Arrangörer: Svenska PEN och Bonniers konsthall