Science fiction är en spretig och fascinerande kulturgenre som öppnar upp för möten mellan verkliga och fiktiva världsbilder. Den involverar i princip alltid upphovsmakarens spekulationer om konsekvenserna av tänkta tekniska eller vetenskapliga upptäckter, oavsett medium och innehåll. I en värld som förändras snabbt – och där vi påverkas av allt från pågående massutdöende av jordens arter till drönare och övervakning – står vi inför många utmaningar. I detta framstår konsten, med science fiction som filter, som ett angeläget forum för att skapa visioner om o/möjliga framtida scenarier och vetenskapliga upptäckter.
Kosmologiska pilar
30 aug10 nov 2019
I år är det 201 år sedan Mary Shelleys roman Frankenstein eller den moderne Prometeus gavs ut. Boken beskrivs ofta som den första science fiction-romanen. Trots tiden som passerat rymmer historien om Victor Frankenstein och hans monster många viktiga reflektioner som är relevanta för vår tid. En tid då vi förhoppningsvis har börjat inse att människans övertramp håller på att utarma jordens resurser. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Vad är mänskligt och vad är icke-mänskligt?
Författaren Ursula K. Le Guin gör i förordet till science fiction-romanen Mörkrets vänstra hand en klar åtskillnad mellan vetenskap och science fiction. Hon anser sig inte som författare bidra med någon evidensbaserad forskning om hur framtiden kommer att se ut, inga gudomliga eller visionära profetior kommer ur science fiction. Istället använder hon fältet för att beskriva sin samtid – som om litteraturen höll upp en spegel mot oss själva. Dessa tankar går igen i de konstverk som presenteras i Kosmologiska pilar. De medverkande konstnärerna använder rymden och science fiction-genren som ett imaginärt laboratorium som blir avstamp för diskussioner om vår tids etiska, moraliska och existentiella dilemman.
I hjärtat av utställningen breder Lee Buls monumentala installation ut sig i rummet. Här bildar öar av glasskärvor på väggar och golv en slags entré till en annan kosmologisk värld, eller kanske ett parallellt universum. Konstnärer som Brittany Nelson, Lea Porsager och Jone Kvie presenterar verk som handlar om teleskop, drönare eller obemannade rymdfarkoster. Rymden blir många gånger en projiceringsyta för att uppmärksamma inte bara universella utan också personliga problemställningar. I videoinstallationen Eyes in the Sky för konstnären Anna Hoetjes in en feministisk röst i rymdhistorien genom att föreställa sig en värld där kvinnorna erövrade rymden. Allora/Calzadilla ger i sin tur ordet till en utrotningshotad papegoja, som ställer sig frågan varför människan är så upptagen med att hitta intelligent liv i rymden när det finns så många intelligenta arter på jorden.
Utställningstiteln Kosmologiska pilar är löst hämtad från fysikern Stephen Hawkings populärvetenskapliga bok Kosmos. En kort historik. När vi placerar en tanke i rymden omkullkastas våra givna föreställningar om tid och rum. På detta sätt önskar utställningen vara en språngbräda för konstnärliga idéer och visioner som utmanar vårt gängse sätt att se på världen. Kanske ger den även förslag på nya sätt att förstå den.
I samband med utställningen följer även en publikation med nyskrivna texter av Caroline Elgh Klingborg, Jerry Määttä, Mahan Moalemi och Cecilia Åsberg, samt noveller av Aleksandr Bogdanov, Ted Chiang, Karin Tidbeck och Alice B. Sheldon/James Tiptree Jr. m.fl. Publikationen ges ut i samarbete med förlaget Art&Theory.
Medverkande konstnärer:
- Agnieszka Brzezanska
- Allora & Calzadilla
- Anna Hoetjes
- Arseny Zhilyaev & Asya Volodina
- Brittany Nelson
- Caroline Mesquita
- Debora Elgeholm
- Johannes Heldén
- Jone Kvie
- Larissa Sansour
- Lawrence Lek
- Lea Porsager
- Lee Bul