Maria Bonnier Dahlins stiftelse delar varje år ut två eller tre stipendier med avsikten att stödja unga bild­konstnärer och konstnärligt arbete i Sverige. Stiftelsen bildades 1985 av Jeanette Bonnier till minne av dottern Maria. Sedan stiftelsen grundades har 70 konstnärer tilldelats stipendiet, däribland Cecilia Edefalk, Karin Mamma An­dersson och Gunnel Wåhlstrand. 2016 stipendiater är Jasmin Daryani och Hilde Retzlaff.

Jasmin Daryani är född 1988 och utbildad vid Valands konsthögskola och på Konstfack där hon fick sin masterexamen 2015. Hilde Retzlaff är född 1990 och har en kandidatexamen från Konstfack. Hon tar sin masterexamen på Kungliga Konsthögskolan i år.

På ytan kan Jasmin Daryanis och Hilde Retzlaffs arbeten te sig olika, men i deras val av både material och platser finns ömsesidiga förhållningssätt. Det kan handla om gatan som rum för nya upptäckter, eller upplevelsen av att vara marginaliserad som människa eller som ett material. Hilde Retzlaff arbetar med ett lustfullt och intuitivt samlande av material där metoden eller tillvägagångssättet är en viktig del av arbetsprocessen. Genom att dekonstruera befintliga material såsom förpackningar, mattor, affischer och säckar skapar hon nya förståelser för materialens egenskaper. I sitt arbete rör hon sig mellan collage och skulptur där hon med stark medvetenhet lyfter fram och omformar ett material som annars skulle hamna i sophögen.

I sin konst återkommer Jasmin Daryani till frågor om representation, tillhörighet och migration. Genom fotografi, text, screentryck och arkivmaterial undersöker hon sociala och politiska konstruktioner där en specifik händelse ger henne möjlighet att hitta alternativa berättelser. I verket Where do we go from here porträtterar Jasmin Daryani brända bilar i olika förortsmiljöer. Hon intresserar sig för mediebilden av förorten och frågor såsom centrum och periferi. To Disembody är ett verk som tar avstamp i Jasmin Daryanis egen födelse i det krigshärjade Iran. I en serie ljusboxar och fotografier gestaltas explosionen som kraft och fenomen, där efterverkningarna dröjer sig kvar som stilla bilder.

Juryns motivering för Hilde Retzlaff:

Hilde Retzlaff utvecklar sin egen mytologi när hon samlar upp världens rester och människors bortkastade saker och metodiskt, med stor omsorg, förvandlar materialen till något nytt. Hennes arbete rymmer en inneboende längtan efter att lokalisera varje materials fulla potential; likt en alkemist strävar hon efter att förädla materialen och lyfta dem bortom sitt nuvarande tillstånd. I hennes kollage blir affischpapper ännu mer papperslikt, medan gamla kläder får ännu tydligare textila egenskaper när de vävs in i en matta. I hennes skulpturserie Logogram framstår de funna objekten som fossiler. Visade som avtryck i betong är själva objekten oidentifierbara – deras enda närvaro är deras frånvaro; tyst och undvikbar, men samtidigt en oerhört kraftfull och ytterst betydelsebärande symbol för vår tid. Hilde Retzlaff berättar att hon befinner sig mitt i en andlig resa. Vi ser fram emot att följa den.

Juryns motivering för Jasmin Daryani:

Jasmin Daryani besitter en enastående förmåga att använda poesins kraft för att uttrycka en av vårt samhälles största brister. Hennes fotografier är samtidigt intima och kompromisslöst hårda. Med sin tydlighet och styrka gör de det omöjligt att titta bort, och insikten om den komplexa betydelsen av en utbränd bil träffar med stor kraft. Jasmin Daryani visar på konstens oöverträffade förmåga att synliggöra den värld vi annars värjer oss mot, när vi istället matas med förenklade förklaringar och rädsla. Hon gräver i askan efter explosionen och formar den till ett språk för en hel generation. Vi uppmanar alla att lyssna.