Utställningen samlar en grupp internationellt verksamma och uppmärksammade konstnärer som skildrar de stora sammanhangen; universums tidsrymder, elementens krafter och organismers utveckling och förintelse.
I en tid av miljöförstöring och klimatförändring vill Livsformer skildra hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och landskap, gestaltas idag. Är det ett alltigenom apokalyptiskt landskap, sönderslitet och utnyttjat som den samtida konsten färdas i? Eller finns det i konsten utrymme för nya utopier, där konsten kan vara med och hitta strategier för nya livsformer?
Livsformer bjuder på måleri, teckning, installation, fotografi, video och storskalig skulptur. Flera av verken är organiska och lever i högsta grad sina egna liv; i Tue Greenforts slutna biosfär gror det för fullt och runt om i konsthallen växer Henrik Håkanssons hundratals orkidéer – en del av verket Broken Forest. Micol Assaël kombinerar i sin tur elektricitet med stark vind. Här visas också Charles Averys projekt The Islanders, där konstnären skapat en egen värld med unikt djur- och naturliv, och Katie Patersons karta över de 27 000 döda stjärnor som människan upptäckt i universum. Medverkar gör även Jani Ruscica, som i sin videoinstallation samplar ljuden från fladdermöss med beatbox från New York.
En viktig del av utställningsarkitekturen för Livsformerär solballongerna, solavskärmningar som drivs av solenergi. Solens energi fyller en ballong så att den täcker fönstret i konsthallens fasad. Solens kraft görs på så vis synlig i utställningens arkitektur och ger den en levande och rörlig del som följer väderförändringar och dygnets växlingar.
Solballongerna är framtagna av:
Klas Ruin och Ola Broms Wessel / Arkitektkontoret Spridd
Peter Kjaerboe / KTH, Institutionen för Energiteknik
Segelmakare Peter Håkansson
Filmprogram
Som en del av utställningen Livsformer presenteras ett filmprogram med konsthistoriska tillbakablickar.
Bruce Conner: CROSSROADS (1976)
Till filmen har Bruce Conner använt arkivmaterial från USA:s kärnvapensprängningar i Bikiniatollen i Stilla Havet. Sprängningarna inleddes 1946 och den första operationen fick titeln Crossroads. Genom att visa bilderna i extrem slow motion från 27 olika vinklar ser vi hur något så skrämmande och utplånande som kärnvapen kan ha en stark visuell skönhet.
Nancy Holt: Sun Tunnels (1978)
Sun Tunnels är en platsspecifik skulptur som Nancy Holt skapade i öknen i Utah, USA. Den färdigställdes 1976 och innehåller fyra stora betongtunnlar som placerats för att samspela med solens uppgång och nedgång. De borrade hålen i tunnlarna får ljuset som läcker igenom att bilda mönster.
Gordon Matta-Clark: Tree Dance (1971)
Filmen är en performance där Gordon Matta-Clark utför en koreografi i ett högt träd. I trädets topp hänger stegar, rep och andra material som konstnären använder för att kunna röra sig upp och ner. Till performancen har Matta-Clark hämtat inspiration från vårfertilitetsritualer.
Ana Mendieta: Burial Pyramid (1974)
Ana Mendieta är känd för sina feministiska performance där den egna kroppen smälter samman med naturen. I Burial Pyramid döljs konstnärens kropp av ett lager tunga stenar, som rör sig i takt med hennes andetag. Performancen framfördes 1974 i Mexiko och är inspirerad av olika begravningsritualer.
Robert Smithson: Spiral Jetty (1970)
Filmen är en dokumentation av Robert Smithsons monumentala jordkonstverk i Great Salt Lake, Utah, USA. Verket som färdigställdes 1970 är Smithsons mest kända och en symbol för jordkonst. Med stenar, lera och saltkristaller formade Smithson en jättelik spiral mitt i det röda vattnet. Här berättar Robert Smithson själv om verkets tillkomst.
Livsformer publikation
Till utställningen görs även en omfattande antologi i samarbete med Albert Bonniers Förlag med bidrag av svenska och internationella författare, teoretiker och de deltagande konstnärerna.
Redaktör: Sara Arrhenius & Magnus Bergh
Medverkande: Sara Arrhenius, Micol Assaël, Charles Avery, Rosa Barba, Magnus Bergh, Andreas Eriksson, Ane Graff, Tue Greenfort, Donna Haraway, Henrik Håkansson, Lars Jakobson, Åsa Maria Kraft, Tuija Nieminen Kristofersson, Helen Mirra, Vladimir Nabokov, Katie Paterson, Thomas Pynchon, Jani Ruscica, Tomas Saraceno, W.G. Sebald, Robert Smithson
Ondagskvällar
Förvandlingar, förfall och tilltagande oordning 21 oktober
Materiens obönhörliga förslitning och utplåning är utgångspunkten för ett samtal om hur konsten och litteraturen spelar med eller mot dessa krafter. Om detta och annat talr författarna Åsa Maria Kraft och Tuija Nieminen Kristofersson, konstnären Andreas Eriksson och förläggaren Magnus Bergh.
Möjliga omöjliga världar 4 november
Andra kvällen träffas arkitekturhistorikern Christina Pech, konstnärerna Tue Greenfort och Tomas Saraceno samt curatorn Camilla Larsson för att diskutera om konsten som en plats för visionära utopier eller kritiska dystopier.
Att återfinna nya platser 11 november
Sista onsdagskvällen bjuder på ett konstnärssamtal med Rosa Barba. Tillsammans med konsthallschef Sara Arrhenius berättar hon om de landskap och platser som är viktiga i hennes konstnärskap. Det här blir också enda tillfället att se Rosa Barbas filmer Its gonna happen och Waiting grounds.
Toppbild: Henrik Håkansson, Broken Forest, 2006. Foto: Bonniers Konsthall
Utställningen stöds av
Hotel Clarion Sign
