Vad är det då som gäller för samtidskonsten 2009? Under året har curatorn Camilla Larsson besökt konstnärer i deras ateljéer för att ta reda på just detta. Den 29 april presenteras resultatet av årets spaning och hur kopplingen mellan den allra yngsta konsten och det tidiga 1980-talets svenska konstscen ser ut. Verk av elva konstnärer, som alla är i början av sina karriärer, visas i utställningen Rumstering som förenar både 80-tal med 00-tal och form med relationer. De medverkande konstnärerna och deras föregångare delar en fascination för rum, form och material. Liksom under 80-talet utforskar dagens konstnärer konstens närhet till koreografi, musik och nya media, samt ser konsten som en möjlig mötesplats. I Rumstering visas monumental installation, tvetydig skulptur, realtidsvideo och skuggspel. Som betraktare bjuds man att träda in i de kroppsligt påtagliga verken i utställningen.

Rumsterings omtagning av ett stycke 80-tal ska inte förstås som en nostalgisk tillbakablick och längtan efter förlorad mark. Inte heller som ett försök att återupprätta maktpositioner och smakhierarkier som redan omförhandlats. Utan som en gest som snarare kortsluter all form av idé om en linjär utveckling.

Camilla Larsson, curator

Utställningen är ett led i Bonniers Konsthalls satsning på ung svensk samtidskonst. Konsthallens engagemang för den unga konsten är en utveckling av Maria Bonnier Dahlins Stiftelses tradition att stödja unga bildkonstnärer och konstnärligt arbete. Stiftelsen, som ligger till grund för konsthallen, har sedan 1985 årligen delat ut stipendier till unga svenska konstnärer.